Charles Emil Hagdahl

Odoo Members

Charles Emil Hagdahl föddes i Linköping den 6 februari 1809 . Hans far var lanträntmästaren Johan Hagdahl och modern var Henriette Wendtlandt, dotter till en kofferdikapten i Stockholm. Fadern var 60 år när Charles Emil föddes, modern 35 år. De äldre syskonen var tretton, elva och åtta år.

Bland vännerna till den hagdahlska familjen fanns lektorn Marcus Wallenberg, sedermera biskop i Linköping.

När Charles Emil var fem år dog fadern. Han tog livet av sig efter att ha ådragit sig stora skulder. Modern dog bara en månad senare av en halsåkomma. Charles Emil togs om hand av en moster, Engla Catarina Wendtlandt, gift Lodin.

Efter studier vid Linköpings läroverk började Hagdahl hösten 1828 studera medicin i Uppsala  där han även deltog flitigt i studentlivet. 1831 avlade han medikofilexamen, 1837 blev han medicine kandidat och 1838 medicine licentiat med en avhandling om kolik. 1841 disputerade han.

Som praktiserande läkare var Hagdahl bland annat karantänsläkare på Dalarö. Senare drev han privatpraktik, som han kombinerade med att vara fattigläkare på Ladugårdslandet.

1841 gifte han sig med Emilia Fredrika Gylling, dotter till en förmögen kryddkramhandlare i Stockholm. Nästan omedelbart efter bröllopet begav sig makarna ut på en två år lång bröllopsresa i Europa, en resa Hagdahl kombinerade med att på regeringens uppdrag studera fängelsevården i flera europeiska länder. Studierna resulterade i en bok: ”Om fängelserna i Tyskland, Schweiz, Frankrike, Belgien och England” (1845).

År 1848 inköpte Hagdahl Tidö slott i Västmanland. Han sålde godset 1853. Under sina fem år som godsägare ägnade han sig åt att studera jordbruket, framför allt mjölkhanteringen. Sina rön om mejerihanteringen publicerade han i en bok med titeln ”Mejerierna i Schleswig-Holstein” (1855).

Efter sejouren på Tidö bosatte sig makarna i fastigheten Hötorget 6, som Hagdahl köpt redan 1846. År 1857 avled hustrun. I äktenskapet hade fötts en son, som dock avled bara ett par år gammal.

 Den berömda kokboken, ”Kok-konsten som vetenskap och konst”, med mer än 3000 recept, publicerades i sin första upplaga 1879. Ett tidsödande projekt som tagit Hagdahl åtskilliga år att genomföra eftersom nästan samtliga recept provlagades, oftast ett flertal gånger. Om bakgrunden till kokboken berättas i en intervju i tidningen Idun 1895.

 Hagdahl gifte aldrig om sig. En märklig , men inte ovanlig relation, hade han med sin hushållerska Jakobina Ödman och med henne fick han två döttrar, Amalia, född 1864, och Johanna, född 1866. Döttrarna växte dock inte upp i det hagdahlska hemmet vid Hötorget. Först som vuxen flyttade dottern Amalia in och presenterades då som fosterdotter. Amalia gifte sig med en medlem av familjen Wallenberg, en familj som alltid stått i nära relation till familjen Hagdahl.

 Charles Emil Hagdahl avled 1897 vid 88 års ålder. Han begravdes i familjegraven i Linköping där Amalia Wallenberg 1919 lät sätta upp en porträttmedaljong i brons, utförd av skulptören Herman Neujd. I sitt testamente avsatte Hagdahl dels ett penningbelopp som grundplåt till Linköpings museum för konst, idag Östergötlands länsmuseum, samt donerade dessutom delar av sin konstsamling till museet. Museet äger även manuskriptet till Hagdahls kokbok.

 Källa: Gunnar Lindqvist, ”Charles Emil Hagdahl – Sveriges främste gourmet” ur boken ”I Hagdahls smak” (2009).